Vi strävade vidare. Så kom 1979 och i slutet på februari skulle vi på en kort tur till Belgien. Helt överraskande för oss inträffade ett av de värsta snöovädren i mannaminne just då. Vi kom bara till Lübeck (eller var det Hamburg?) där vi fick nödhjälp och övernattning hos Röda Korset. Nästa dag satt vi och väntade på att man skulle släppa ut trafiken på autobahn medan kvällens stort annonserade och av oss länge emotsedda spelning försvann i fjärran. Vi kom i väg och i Belgien var vägarna torra men när vi till slut nådde jazzklubben var det försent. Publiken hade besviken gått hem och de som skötte klubben var arga och hade ingen förståelse för våra vedermödor.
Nåja, efter några öl och drinkar var allt förlåtet. Jag åkte hem med någon av organisatörerna och blev anvisad ett rum i huset där normalt tonårssonen huserade. Efter vansinnesfärden genom snömoset och kampen med att hinna fram, försöken att förklara, kort sagt spänningen (och några öl), slocknade jag direkt. När jag vaknade visste jag inte var jag var – och var inte heller säker på om jag fortfarande drömde. Rummet var från golv till tak tapetserat (även taket!) med tidningsurklipp, de flesta i färg, föreställande en blond långhårig adonis och jag hade inte en aning om vem det var. Frukostbordet stod dukat och där lärde jag mig att det funnits en stor sångidol vid namn Claude François som hade dött mycket tragiskt när han skruvade i en glödlampa.
Vi var alltid hängivna vår nogsamt arrangerade och inrepeterade repertoar och reagerade med kallsinnighet om vi fick ”requests” på standardmelodier, men ibland fick vi förfrågan om att spela något av våra tidigare succénummer. Jag visste att vi med nuvarande sättning skulle ha svårt att tävla med oss själva i tidigare upplaga, så jag gjorde ett potpurri på några ”greatest hits” att kasta in vid sådana tillfällen. Tyvärr blev det aldrig ordentligt inspelat men här är en dokumentation från någonstans, kanske rentav första gången vi gav oss på det. (Stefan-sopransax hade nu även blivit Stefan-altsax.)
Scaniazz spelar If You Like Me- Everybody Loves My Baby – Mandy Make Up Your Mind – Make Me Know It – Cake Walking Babies – If You Like Me . Inspelat live i 1979.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett
- Stefan Edenborg, sopransax, altsax
- Rolf Kärfve, banjo
- Stefan Kärfve, tuba
- Per Oldaeus, trummor
- Agneta Engström, sång
Appendix I
I början av 1920-talet var det någon som tyckte att Potomacfloden var värd en blues och jag för min del tyckte att bluesen var värd en revival i slutet på 70-talet.
Scaniazz spelar Potomac River Blues. Inspelat live i Manchester, England, 5 oktober 1978.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett
- Stefan Edenborg, sopransax
- Rolf Kärfve, banjo
- Stefan Kärfve, tuba
- Per Oldaeus, trummor