Hösten 1979 tog vi en ny tur till Belgien där en jazzfestival i Dendermonde var huvudmålet.
Därefter blev det en tripp norrut i Sverige och i oktober tillbringade vi halva månaden med att spela i Holland och Tyskland. Återigen hade vi skaffat en stor buss med sovplatser att turnera med.
Vi hade förhoppningar på en charmig och duktig tjej som hette Kajsa och spelade piano. Hon skulle kunna bli vår Lil Hardin och ge mer klang åt orkestern -på originalinspelningarna som inspirerade oss fanns instrumentet alltid med. Det fungerade bra ett tag, men sedan var det uppenbart att hon bara skulle finnas där ibland och att hennes liv gick i en annan riktning – åt teatern. Vi hade olika ambitionsnivå och för oss som hade varit med ett tag skulle det bli alltför sorgligt att acceptera att i praktiken vara tillbaka till 1973 års verksamhet med enbart lokala spelningar rutinmässigt fördelade på relativt sett opretentiösa ställen.
Vi var några gånger och spelade i Oslo och några till platser i Norge och hade då nöjet att besöka och bo hos en jazzälskande läkare som också hjälpte oss med att organisera turen. När vi kom hem sista kvällen på vårt andra besök (och sista någonsin!) efter en tuff spelning ställde han fram en flaska whisky på bordet medan han själv gick och lade sig. Det skulle han aldrig ha gjort… (som de som introducerar film i TV brukar säga.)
Scaniazz spelar That Dada Strain. Inspelat live i 1979.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett
- Stefan Edenborg, sopransax
- Kajsa Reingardt, piano
- Rolf Kärfve, banjo
- Stefan Kärfve, tuba
- Per Oldaeus, trummor
- Agneta Engström, sång
Appendix I
Här har vi en blänkare från 1979 där de nya medlemmarna presenteras.
