När vi just kommit hem från en fin turné i England och Holland bar det åstad till den trevliga staden Göteborg där vi spelade den 3:e och 4:e september. Det var naturligtvis inget ovanligt eftersom vi hade spelat regelbundet där på några olika ställen sedan mitten på 70-talet. Nu hade man fått till en rymlig centralt belägen lokal som kallades för Jazzhuset, en dansrestaurang med ett gäng jazzmusiker som drivande krafter.
Vi fick fina vänner, en liten fanclub som såg till att våra besök blev extra angenäma. En av dem var Wilhelm som tillsammans med sin bror samlat skivor och varit en passionerad älskare av klassisk jazz långt före vår tid. Han hade av en slump fått höra en av våra kassetter och slog en förmiddag mitt nummer som fanns med på omslaget. Så han presenterade sig och frågade om vi spelade live den närmsta tiden. ”Ja, det närmaste är när vi spelar på gatan här i Malmö om några timmar”, svarade jag. Wilhelm satte sig i bilen direkt och var på plats strax efter att vi stampat in första låten vid 12-tiden!
Vi förblev vänner och under de kommande åren blev det många eftersitsar och frukostar i denne generöse och musikkunnige mans sällskap.
En annan gång, jag tror att det var en långfredag, åkte vi tidigt för vi var hembjudna till en jazzdiggare som hette Lennart Hajanen och vi tillbringade dagen med honom, hans familj och anslutande jazzintresserade vänner innan det var dags att åka och spela.
Hans stolthet var en gammal Bugatti i garaget som han hade renoverat och den fick vi beundra. Tyvärr var den inte i kördugligt skick men vi placerades i soffan i vardagsrummet och fick artigt under andakt lyssna på en inspelning av start och påföljande motorljud från den gamla bilen som om jag minns rätt var från samma år som ägaren var född. Jag vågar mig inte på en gissning på årtal men jag skulle tro att vi fortsatte med att lyssna på skivor från ungefär samma tid.
På Jazzhuset var det fullknökat med ett kompakt dansgolv som var inspirerande att spela inför.
Det hörde inte till vanligheterna på den tiden att ett band i äldre stil uppmärksammades i jazz-Sverige, men Göteborgsposten hade en recensent som hann med både äldre och modernare jazz under den kvällen 5/9 1982 och ett år senare 4/9 1983 gjorde han om bravaden!
Appendix I
Vår vän Stellan var alltid på plats när vi spelade i Göteborg och dessutom hade han ett intresse av att spela in musiken. Jag har lagt ut de flesta av hans överföringar från kassettband till Mp3 på hemsidan. De serveras i oredigerat skick så att man kan få en bra uppfattning om hur det lät när vi spelade inför en dansande publik och det finns många fina ögonblick där!
Scaniazz i Göteborg
Appendix II
Några veckor innan vi begav oss ut på äventyr i England och Holland hade vi en rolig spelning på hemmaplan vilken följdes av en uppskattande artikel signerad Nisse Blid.
När vi spelat vårt inledande set var det Rimmington och veteranernas tur. En av dem kom fram till mig och öste beröm. Han var helt enkelt så trevlig att jag tog för givet att han var trumpetaren men när de började spela insåg jag att jag förväxlat de båda; den sympatiske trombonisten Louis Nelson med Thomas Jefferson som när han inte spelade sin trumpet var butter på gränsen till sur. Men båda spelade lysande, och även om det är längesedan blygs jag över min dåvarande okunnighet.
