Det var som sagt många band på festivalen i Dresden och ett inslag var någon slags maratonjazz inför en jättepublik där man fick spela endast två eller tre nummer per band. Det blev en ganska seg historia för oss med lång väntan och dessutom måste man vara med på slutet då alla band tillsammans spelade ett par jamlåtar inför en extatisk publik. Det bästa att göra i en sådan situation, hade jag lärt mig, är att snabbt identifiera en musiker som man tycker om att lyssna på och ställa sig nära honom och försöka samspela. Jag hittade sopransaxofonisten René Franc, en av Sidney Bechet’s franska lärjungar.
När det var dags för paraden på söndagen med hundratusentals människor på gatorna var det meningen att banden skulle spela som vanligt åkandes runt på veteranbilar. Vi delades upp på två bilar och lyckades spela hyfsat och kunde samtidigt njuta av att bli hyllade som aldrig förr eller senare.
Under köporgien i musikvaruhuset hade Bjarne, vår pianist försett sig med ett stort dragspel som kom väl till pass men stundtals gled bilarna isär på grund av trafiken så avståndet mellan de två fraktionerna blev lite väl stort.
På hemvägen ett kort stopp i Östberlin där vi gjorde av med de sista slantarna på skivor och böcker, sedan var det ett ganska matt gäng som slog sig ner i solnedgången på några caféstolar i ett öde Sassnitz och väntade på färjan hem.
Appendix I
En originell låt som vi spelade på konserten i Dresden var denna, skriven av New Orleans-trumpetaren Natty Dominique och döpt efter hans brorsdotter Isabel Mc Kenna.
Scaniazz spelar My Little Isabel i Dresden, maj 1985.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett, sång
- Arne Højberg, trombon
- Jan Nilsson, klarinett
- Bjarne Lövdin, piano
- Björn Ekman, banjo
- Karl Kronqvist, kontrabass
Appendix II
Den här låten Sugar Babe, som var med på Dresden-konserten tror jag inte att något annat band spelat sedan 1920-talet.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett, sång
- Arne Højberg, trombon
- Jan Nilsson, altsax, klarinett
- Bjarne Lövdin, piano
- Björn Ekman, banjo
- Karl Kronqvist, kontrabass
Appendix III
Som avslutning i Dresdens Kulturpalats valde vi Charlie Davies låt Copenhagen.