Vi hade lite ledig tid i Dresden och letade då som vanligt efter en musikaffär. Gaget som var i östvaluta och inte kunde växlas eller tas med hem brände i fickan. Vi äntrade den största affären men fann till vår besvikelse endast tamburiner, kazoo, någon billig gitarr och dåliga nybörjarinstrument. Just då kom vår guide (eller rättare ”övervakare”) som hade full koll på varje steg vi tog, in i affären.
Efter ett kort samtal med expediten som just sagt att man inte hade fler instrument fick han henne till att låsa upp till en annan lokal full med just det vi hade hoppats att finna! Jag kommer inte ihåg vad alla köpte, men jag införskaffade ett tenorhorn som jag haft mycket nytta av och Kalle köpte en sopransax -till sin son, sa han. Stefan vår numera före detta tubaist var med som chaufför av orkesterbussen och hittade passande nog en kontrabas.
En av de bästa upplevelserna på Dresden-festivalen var när vi spelade på den trånga fina källarklubben Die Tonne. Det var många band som slogs om möjligheten att komma upp på scen, men efter ett tag blev det vår tur. Mottagandet när vi spelade klassiska låtar som Perdido Street Blues var överväldigande. Jag fick många vänner, trumpetarekolleger och andra som jag tyvärr aldrig återsåg.
Det fanns en man som skötte ljudanläggningen och tydligen spelade han också in det som försiggick. Något år senare besökte våra vänner i Jazzin’ Jacks festivalen och fick möjlighet att smuggla ut en kopia på upptagningen av vår spelning. Om jag minns rätt så var det på kassettband märkta med James Last och liknande. Här är ett exempel när vi spelar en låt från King Oliver’s repertoar:
Scaniazz spelar Buddy’s Habit, inspelat live på Die Tonne, Dresden, maj 1985.
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett, sång
- Arne Højberg, trombon
- Jan Nilsson, klarinett
- Bjarne Lövdin, piano
- Björn Ekman, banjo
- Karl Kronqvist, kontrabass
Appendix I
Vi trivdes fint där på konserten i Dresden’s kulturpalats, och det var en publik som även uppskattade en långsam blues i Db. Vi kallade den för Richard M. Jones Blues eftersom det var han som skrev den.