Vi hade hittat vårt ställe utanför Scaniabiografen, som var stängd mitt på dagen och dessutom hade den ett utbuktande tak som gjorde att akustiken blev fyllig. Där spelade vi ofta, ibland flera gånger i veckan under lunchtimmen 12-13. Jag är tämligen säker på att det var just vi som inspirerade till ”Optimistorkestern” som blev en staty och ett givet fotoobjekt för turister några år senare.
Just som det började låta hyfsat om bandet igen och jag var igång med att förbereda en offensiv gentemot arrangörerna dök Gisen upp. ”Vi måste snacka, det börjar bli för mycket…” Det var såklart en kalldusch med tanke på jobbet med arren och reporna men jag förstod att Gisen hade hamnat närmare folkmusik än jazz och hade en karriär framför sig där. Våra vägar har mötts fler gånger sedan dess men där och då var det stopp. Vi kunde inte medvetet gå ner på någon sorts halvfart. Så när sommaren kom 1978 såg det ut att vara slut med bandet men nya äventyr väntade runt hörnet…
Scaniazz spelar Flock O’Blues. Inspelat live på Dephinen i Lund, 29 januari 1978
- Paul Bocciolone Strandberg, kornett
- Dan Malmquist, klarinett
- Björn Ekman, banjo
- Stefan Kärfve, tuba